KLR AB
Fokus.
AI.
Förändring.
AI.
Förändring.
Strategi & ledarskap
En av Vänerns äldsta och mest bevarade trätornsfyrar. Belägen på pirhuvudet i Hellekis hamn, vägleder den sjöfarare in i Kinneviken, fotograf Per Johansson
Demokratisering av IT – när AI flyttar in på ledningsnivå
AI har på kort tid gått från teknisk kuriositet till att toppa agendan i styrelserummen. Trots rubriker om ”ny industriell revolution” är vi inte här för att sprida hajp – tvärtom. I en nykter men framsynt anda kan man konstatera att AI redan nu håller på att skriva om affärslogikens spelregler. Företag som traditionellt sett varit stabila ser sina affärsmodeller utmanas av algoritmer och självlärande system. Kort sagt: det är inte längre en fråga om AI kommer påverka affärer, utan hur.
För dagens företagsledare handlar det därför om att förstå tekniken på djupet för att kunna styra utvecklingen – inte bara låta IT-avdelningen hålla i ratten. Visst, AI:s framfart kan verka svindlande, men att sticka huvudet i sanden är ungefär lika effektivt som att ignorera elefanten i serverrummet. Affärslogiken förändras i överljudsfart och framsynta organisationer förbereder sig redan nu. Den här genomlysningen kommer i rätt tid – för att ge en trovärdig, strategisk blick på vart AI tar oss härnäst, utan att hemfalla åt hajp och med glimten i ögat.
AI och LLM – från elfenbenstornet till allas verktygslåda
Ingen IT-omvälvning i modern tid har varit lika demokratisk som AI:s intåg i verksamheterna. Teknik som tidigare krävde doktorsexamen eller dedikerade IT-avdelningar finns nu inom räckhåll för vem som helst med en webbläsare. Redan 2016 deklarerade Microsoft att de ville “ta ned AI från elfenbenstornen och göra den tillgänglig för alla” , och i dag ser vi just det hända i realtid. Generativa AI-tjänster som ChatGPT – den mest populära stora språkmodellen (LLM) för konsumenter – spreds explosionsartat under 2023 och nådde över 200 miljoner aktiva användare. Man kan lugnt säga att AI är ganska omtalat numera (årets underdrift) och på god väg att bli lika vardagligt som en kopp te på eftermiddagen.
För att sätta det i sammanhang: Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för teknik där datorer kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens – allt från att känna igen mönster till att fatta beslut. Stora språkmodeller (LLM:er) är en gren av AI som tränats på enorma textmängder för att förstå och generera mänskligt språk. OpenAI:s GPT-3, med sina 175 miljarder parametrar , demonstrerade språnget i skalbarhet och förmåga hos dessa modeller, och uppföljaren GPT-4 tar det ännu längre med multimodala färdigheter (den kan hantera både text och bild).
LLM:er används redan praktiskt för kundtjänstchattar, automatiserad dokumentanalys, kodgenerering och kreativa uppgifter som att skriva utkast till marknadsmaterial. Här sker AI-demokratiseringen i praktiken: verktyg som tidigare krävde språk- och AI-experter finns nu i form av användarvänliga tjänster integrerade i vardagsapplikationer.
Framtiden ser minst sagt intressant ut. Svenska initiativ som AI Sweden, med stöd av Vinnova, utvecklar egna storskaliga språkmodeller för svenska och nordiska språk – delvis för att minska beroendet av utländska techjättar och säkra digitalt självbestämmande . Samtidigt spås en flora av mer specialiserade AI-modeller växa fram. En färsk Gartner-rapport förutser att mindre, skräddarsydda språkmodeller för specifika domäner kan komma att användas tre gånger mer än generella jättemodeller redan år 2027 . Med andra ord går vi mot en framtid där AI inte bara är allmänt tillgängligt, utan också finjusterat för varje tänkbart behov – allt under premissen att makten över tekniken flyttas närmare verksamheten.